När det ryker ur öronen

När jag va liten så hade jag de bästa jularna och de bästa födelsedagarna varje år. Precis som det ska vara. Min mamma ordnade alltid kalas när jag och min syster fyllde år. Det va alltid fullt runt bordet av alla kompisar. Alla i hela klassen var alltid bjuden men alla kunde ju inte alltid komma men iaf. Det va som det skulle vara.
När jag ett år skulle dela ut inbjudningskort till alla i klassen så va det en pojke som jag inte ville bjuda för jag tyckte att han va "dum". Men där va mamma väldigt snabb med att säga att man bjuder ALLA när det är kalas. Man lämnar ingen utanför. Såklart så ringde JAG han bara några dar innan och bjöd in honom på kalaset och jag måste säga att jag kände mig som en annan person när jag gjorde detta för jag kände att det va så det skulle vara.

Kan va därför att jag har bjudit så många på Max kalas dessa 2 han haft. Mamma är orolig inför nästa som snart ska komma ;) haha

Ja det är så betydelsefullt att få ha kalas och bjuda alla kompisar. Inte för att man får presenter utan för att alla får komma hem och leka hemma hos mig. Se vad jag har för saker osv. Det är ju inte samma som när alla träffas på skolan.

Sen julen. Denna julen. Det är också en högtid som jag uppskattar. Det är som en annan sorts stämning än när vi alla träffas annars vareviga dag. Man längtar tills Kalle (ok jag hatade att se kalle under några år men har börjat uppskatta det igen) sen så efter det så längtade man tills mamma och mormor vart i lagårn för att då efter det så skulle vi äta all den goda maten som mormor gör. Hon är verkligen världsbäst på att laga mat. Efter det så brukade vi ha julklappsutdelning. Det är ju ett glädjemoment i sig. Det är inte antalet man är ute efter egentligen utan att man kanske fått det man önskat. Pirret när man öppnar ett paket. När man blir äldre så är man så glad att se barnens ögon som bara är stora som fotbollar när tomten kommer och när de ropar upp deras namn. De skiter i om det är deras namn de vill bara hämta paketet hos tomten ;)
Nu när man är förälder så vill man verkligen se sina barns uppskattning när det är nått som de gillar som de har fått. Är det inte så? Jag känner att jag blir lite rörd när hela Max ansikte lyser upp för att det är nått han gillar i paketet.

Att få va med familj, släkt och vänner och alla är glada och myser är så roligt.
Jag skulle om det gick när jag börjar jobba att ta tillvara alla dessa tider så länge barnen är små och verkligen va med dem under dessa högtider. Skulle verkligen göra det yttersta för att inte hamna på ett jobbpass någon av dessa dagar. Men det blir ju inte på ett tag så jag ska mysa på så länge jag kan.

Men när någon som är förälder inte tänker på sina barn så blir man förbannad. Är man förälder så kan man inte bara tänka på sig själv. SÅ ÄR DET BARA!!!

GOD JUL PÅ ER

(nu är det säkert många som tycker att det inte är julklapparna som spelar roll och det är ju inte det jag menar utan det är gemenskapen jag mest tycker om)