lördag 27 augusti 2011

Bortrövad

Ända sen början av sommaren. Eller ända sen första 30årsfesten gick av stapeln så har min J snackat om hur hans 30års fest skulle gå till. Han lugnade sig ofta med att vi skulle ju faktiskt ha barn en vecka innan så de kan ju inte ta honom innan. Sen så efter barnet kommit så kan de ju inte ta honom för då måste jag ju vara hemma själv med 2 barn.
Jag sa att så fort vi fått ungen så skulle jag säga att de kunde kidnappa honom. För att vara hemma med 2 barn var inte något problem. Skulle det vara jobbigt så skulle jag bara fråga efter hjälp av mamma eller av svärmor så det skulle nog inte vara några problem. Detta gillade han dock inte.
Sen började diskussionerna att han trodde att om några fixade nått så kanske inte alla hans polare skulle få vara med. Att alla hans polare inte känner varandra så kanske några inte skulle få frågan att vara med.
Jag "lugnade" honom med att om det var så att en superfest skulle göras så skulle jag mer än gärna samla ihop alla nummer jag hade och ge en lista på alla vänner som han har (som jag känner till)
Annars kanske han skulle få en massa småfiranden från flera håll för det skulle inte gå att samla alla hans polare.

Det har ju vart ganska lugnt ännu då några polare kom ut till stugan som vi åkte till dagen han fyllde år. Så där var ju några och vi grillade och hade trevligt. Men han har inte fått göra nått elakt eller vad man ska säga.

Tills idag. HEHE
En gren i vänskaran kontaktade mig för några veckor sedan när de satt och planerade. Det skulle ske denna helgen. Jag sa att det inte var nått vi hade inplanerat just då så det skulle inte vara nått problem. Igår fick jag bekräftat tid de skulle hämta honom. Kl 9 skulle de komma och de hoppades på att han skulle sova och det kunde jag nästan garantera då han aldrig går upp ur sängen tidigare än 10 på helgen. Iaf så skulle han ligga i sängen när de kom.
Det ända problemet som uppstått var att J:s kompis från en annan vänskara hade SIN 30årsfest ikväll och J hade anmält sig dit. Jag kom inte på nån bra anledning till att han inte kunde åka så jag fick smyg-sms:a med han som fyllde år att J inte skulle dyka upp.

Morgonen startade och killarna kom runt 9. De gick in i sovrummet och strök han på kinden. Dock så drog en av killarna av han täcket så han skrek till av panik. Jag tror att han hade en puls på 210 och ögonen var som 2 fotbollar när han skulle klä på sig..Jag garvade gott.
Så idag har vi hållit oss uppdaterade med småfilmer på fejjan som en av killarna lagt upp. Det ultimata då J vägrar fejjan bara för att alla andra har det. =) så nu måste han nästan skaffa en. =)

Det ska bli roligt att höra hans reflexioner imorgon och jag hoppas att jag får sova inatt. Kanske ska börja dra mig mot sängen.

Idag har jag då inte hunnit något som jag skulle. Men jag skyller på att jag vart hemma med en hungrig bebis och en 2,5åring med 3års-trots. Saker går inte så snabbt då när man ska klä på ena medan den andra käkar eller vill ha sin blöjja bytt.
Tiden har då gått snabbt idag.

-over and out-

1 kommentar:

  1. Du gör det jättebra som låter honom festa och tar hand om båda själv. Fördutom nu när han firades när måste du vara hemma själv och han jobba igen?

    Usch! Jag börjar redan gruva för dom dagar jag kommer vara tvungen att vara ensam med två. Jag tröstar mig med att är ganska långt bort än. Håkan har sparat 3 veckor semester plus dom där två veckorna pappadagar.

    SvaraRadera