Då va det dags igen

Japp lillvännen fick en kramp igen. Denna gång så va det inget som man kunde tro innan då han inte visade några tendenser till att ha feber. Han satt bara i fönstret och kollad på traktorerna hos mormor när han började svajja och syrran vände på han och skulle kolla vad det va me han. Då va han som helt borta och höll på att somna. Hon slet med han ner till mormor och skrek åt min morbror att han skulle hämta mamma. Då blev han stel och sen alldeles blå och när mamma kom in så tog hon sprutan med stesolid och sprutade in den i rumpan som man skulle göra. Min morbror pratade med SOS och de hade skickat ambulansen. När de sen va på väg in till akuten så hade han krampat i käkarna så han fick en injektion igen. Så han va rätt så groggy när jag träffade dem på akuten. Vi fick veta att det va nog en för svag dos som han fått och därför han fått kramper i käken på vägen in. Men denna gång så hade han somnat så de fått försöka hålla han vaken på olika sätt.
Men vi fick åka hem iaf bara vi körde Alvedon och Ipren varvat på var 3:e timme. Så det va bara att sätta klockan på 9, 12, 3, 6 så man kom ihåg. Fick skriva en påminnelse så jag skulle komma ihåg vicken jag skulle ge på småtimmarna. Hade nog vart jobbigt annars när man redan hade dåligt sömnkonto innan.

Nä nu har man vart en kass mamma och skickat honom till mormor. Känner att mammahjärtat gråter och vill ha han hemma men jag har inte råd att va hemma från skolgrejjerna nu för då måste jag ta igen det och jag måste ju verkligen få dessa poäng för annars blir det inga pengar och det blir att jag måste hoppa av utbildningen för att jobba.
Jag är glad att min mor är den som pushar mig till att åka och praktisera så jag inte behöver ta igen det sen.

Nä nu måste jag sluta skriva innan jag börjar gråta. Ska nog gå och lägga mig oxå. Hur jag nu ska kunna somna är ju frågan.

-over and out-


- Bloggar från min iPhone